2002-10-06

Nu har vi på nära håll studerat nebbian, den berömda morgondimman i Piemonte. Den är tjock! Trots det lyckades vår eminenta chaufför att ta oss ut ur, inte bara Piemonte utan också ut ur Italien och in i Schweiz. Allt gick utomordentligt smidigt fram till St Gotthardstunneln. Där var det stopp. Lite otäckt, man visste ju inte vad som kunde ha hänt där, efter alla hemskheter man hört talas om tämligen nyligen. Men efter 45 min lossnade det, och färden kunde gå vidare, genom vad vi antar ett naturskönt landskap. Vid det här laget hade vädret slagit om, och regnet öste ner. Någonstans i norra Schweiz blev det ett nytt stopp, denna gången ca en halvtimme, och när vi äntligen kommer till gränsen så blir det tvärstopp igen. Denna gång var det av rent byråkratisk natur, är fortfarande osäker på de exakta turerna, men tid tog det. Vid det här laget är vi verkligen starkt försenade, men Sten lyckas via telefon ändra tiden dels hos vingården vi skulle besöka och dels på restaurangen vi skulle äta på. Men på grund av allt detta blev besöket och provningen hos Louis Sipp i Ribeauvillé i Alsace sorgligt genomhastat, men nu var det som det var, och det var trots det både intressant och gott. Därefter skyndade vi vidare till den restaurang vi skulle äta på, ett stenkast från det förtjusande hotell vi skulle bo på. En typisk alsacisk måltid serverades, med choucroute och korv och allt annat som hör till. Tyvärr var det ett par stycken som inte kände sig riktigt bra, men med den farten vi dittills hållit, var det väl ingen som tyckte det var så konstigt. Alla gjorde emellertid en tidig kväll, för vi var alla tämligen trötta. Men tro för all del inte att det blev någon vila den natten, i alla fall inte för de flesta. Tänk er bara en hel busslast med magsjuka! Tack och lov var det våldsammaste över på morgonen, men det var en sorglig skara som samlades över tekopparna i frukostmatsalen morgonen därpå!